lifeinthebigdurian

En liten flicka klädd i vit klänning och hijab i samma färg över huvudet springer. Springer för livet. Ena handen täcker hon över ögonen som är lutade mot marken. Det går inte att se hennes ansikte men uttrycket av panik kunde inte ha varit tydligare. Hon finns på framsidan i dagens Jakarta Pos. I bakgrunden syns Merapi och hennes giftigt gråa moln. Hon har fått sin tredje erupssion. I går klockan 10 skedde det, och denna gången var det helt oförberett.

Trettioåtta döda. Mer än 50 000 evackuerade. Merapi är tydligen rätt så jävla helförbannad. De talar om att det kommer att komma mer "Hujan Abu" in till Yogyakarta. När det talas om Hujan Abu är det inte fråga om att Aladins apa ramlar ner över staden, som en av mina australienska bekanta trodde. Hujan Abu betyder Askregn. Grå flingor som snurrar i luften. Farliga att indas. De blåser ner mot marken, lättsamt och vackert som snö.

Engagemanget är fantastiskt i Yogyakarta. Jag har alltid varit snål, aldrig varit någon som gett blanka fan i andra människor. Men den attityden matchar inte i Yogyakarta. Det är moraliskt brutalförbjudet. Jag har nu skänkt pengar (ja, inga skrytsamma belopp direkt), köpt en nyckelknippa i en kampanj och är påväg att köpa en "I care about you, Merapi" T-shirt från en lärare som startat en ny insamlingsfond. Häromdagen blev jag även tillfrågad att åka med till ett evackueringsläger och frivilligt arbeta en dag där. Klart som fan jag vill med, svarade jag och skrämdes sedan av min hjärt-blödighet.
Vad hände med min hårda egokarraktär jag bärt på hela mitt liv?
Men vi kom aldrig iväg. Samma dag fick Merapi ett oförutsett anfall och vi ställde blixtsnabbt in projektet.
Vi kände inte för att dö.

********

Fick idag en artikel publicerad på Beyan från min vistelse i Burma.
Det var egentligen inte den bilden jag föredrog till artikeln men här är den i alla fall, läs och sprid infon vidare!
Låt inte händelserna i Burma tystas för att världen väljer att behandla Burma med en ignorant tystnad!
http://www.beyan.net/kultur-artikel.aspx?id=1025

"Isabel Nielsen skriver för beyan.net om hennes möte med människor i Burma. Nedan följer vittnesmål som Isabel tagit del av, människoöden i en diktatur och fattigdom som vi i Sverige knappt kan föreställa oss. De personer som Isabel har intervjuat har valt att träda fram med sina berättelser för att göra omvärlden uppmärksam om vad som dagligen pågår i Burma. Namnen på intervjurespondenterna är fingerade av säkerhets skäl."


*********
Och hittills tagna bilder från Indonesien har blivit uppslängda på Facebook i albumet:
"So you are going to Indonesia... That is an Ballonese island, right?"