NATIONALDAGEN ÄR HÄR

De senaste kvällarna har det, trots att det är olagligt, smällts ordentligt med raketer. Det har också slagits upp många rödvita flagor. Är det "avslutandet av fastan" som smällandet signalerar? Nej, smällandet dånar om att det börjar närma sig 17 augusti. Indonesiens nationaldag.

Den 17 augusti. Året 1945. Klockan slår tio på för middagen. Indonesiska styrkor tar upp fighten mot Holländarna som snart leder till födseln av ett nytt land och en självständighet människorna längtat efter i hundratals år. Bakgrunden till självständigheten ligger i en annan hisotrisk viktig händelse; en bomb som smällde på ett visst japanskt område 6 augusti samma år. Ja. Det är Hiroshimabomben jag talar om. Ameikanarnas attack fick japanska militärer att ändra sin attityd världen över. Japans försvagade position, stärkte i sin tur Indonesiens som började mala och viska om en ny tid. En demokratisk sådan i sjävlständighet från andra stormakters inflytande. 14 augusti blev det officiellt men japanska styrkor höll sig ändock kvar i landet även om de redan sagt sig ge upp striden om att hålla makten i Indonesien.


Den 17 augusti kom proklomationen:
Kami bangsa Indonesia dengan ini menjatakan kemerdekaan Indonesia.
Hal² jang mengenai pemindahan kekoeasaan d.l.l., diselenggarakan
dengan tjara saksama dan dalam tempoh jang sesingkat-singkatnja.

Djakarta, 17-8-'45
Wakil2 bangsa Indonesia.


Vi, nationen Indonesien vill med detta utroppa ett självständigt Indonesien
Detta maktutbyte skall utfärdas på ett noggrant sätt
och så fort som möjligt

Jakarta, 17-08-45

Varje år firas denna dag med stolthet i Indonesien och det syns mest på landsorten.
Bland annat firas dagen med en tävling kallad Panjang pinang som går ut på att ett träd (pinang) sätts upp på en plats och i detta träd finns en intressant gåva som tävlingsanordnaren placerat ut. Trädet är inoljat och senare skall de tävlande försöka klättra upp och hitta gåvan men vägen är mycket hal och tävlarna faller ofta av vilket är underhållande för åskådarna. Visst finns det en historisk bakgrund till denna lek. Leken härstammar nämligen från de holländska kolonisatörerna. På den tiden, när det var ett stort event i gång, så som bröllop så fick indoneserna utföra denna lek som underhållning på eventetet. Gåvorna på den tiden som var utplacerade var ofta mat såsom socker eller ost. Klädesplagg förekom också. Stambefolkningen ansåg att dessa varor var lyxiga och gjorde ALLT för att få tag i det medan holländarna satt runt omkring och skrattade för fullt. Denna lek finns visst kvar. Fram tills i dag varje år den 17 augusti.


En annan lek är äta kerupuk tävlingen. Den påminner om svenska "godissnöresleken". Ett rischips (kerupuk) är uppsatt med en tråd på en lina. Varje tävlingsdeltagare får ett varsit chips upsatt på en lina som de ska försöka äta upp så fort som möjligt utan att använda händerna. Precis som förgående beskrivna lek så firas det mest ute på landsorten.

Storstaden då?
Ja. Jag tyckte att det ju var typiskt att jag skulle befinna mig i SINGAPORE på självständighetsdagen för dumma ärenden i Indonesiska ambassaden i kväll... Så här svarar mina vänner när jag frågar dem om hur de ska fira sin nationaldag.
- Sova. Det är ju trots allt en allmän helgedag.
- Ehr? Inget. Kanske dra till Nanamias pizzeria.

Okej. Det låter inte som att nationaldagen är en så stor hit i alla fall.
Inte bland Jogjas ungdomar i alla fall

SLOW-MOTION GENOCIDE I PAPUA

De talar otydligt, skär av ord på mitten. Är sluskiga typer med breda käkar. De snaskar på tobak och har röda tänder, dessutom spottar de ut rött saliv överallt. De har krulligt hår och mörkare hud än Indonesiens mariotet. Ser ut som afrikaner. Är outbildade och kriminella. Alla bär vapen och så röker de cigaretter hela dagarna. De har även Indonesiens högsta HIV-antal....

Det är inte lätt att vara från Papua. Det är inte lätt att slåss mot fördommar från resterande Indonesien.

DE FÖRSTA MÄNNISKORNA
- De ser ut som de första människorna, du vet dom man ser i skolböckerna....
Så säger min kompis när vi landar i Sorong, Papua.
Senare gör jag en snabb översiktlig wikipedia-sökning.
"Papuan people, together with Melanesians, are the only known modern humans whose prehistoric ancestors interbred with the Denisova hominin, sharing 4%–6% of their genome with this ancient human species"
Den svenska versionen säger att de troligtvis är ättlingar till de första människorna som kom till ön för 40 000 år sedan. Denisova hominin, är för övrigt en människostam som sägs ha levt för 41 000 år sedan i samma period som Neandertalarna och Homo erectus. De första papuanerna sägs ha nått landsområdet för 50 000 år sedan och mängder utav stambefolkningar utvecklades snabbt med anledningen av bergen som isolerade folken. Än idag finns det mängder utav olika stammar. Innan européerna (portugiserna) kom till Papua pågick fortfarande "headhunting" men det är något man inte behöver oroa sig när man reser i moderna papua....

FÖRDOMARNA OM DE ONDA PAPUANERNA
På Flores ser de inte kloka ut, folk från Sumatra är otrogna mot sina fruar och det är mycket lögner, på java finns många söta men också onda människor. Papuanerna är de värsta. De lever som apor och vet inget hyffs.
Så pratas det varje dag och för en tid sedan talade min taxichaufför om för mig att han aldrig plockade upp papuaner eftersom de bara bråkar. De ställer till med så mkt och så talar de ohyffsat.
- De ska korta av vart enda ord, "Saya pergi" (Jag går nu) blir på Papua "Sapi", inte ens vi indoneser själva kan förstå det där språket de har!
I Jogja finns det vissa kos, särkilt gjorda för papuaner. Där inne får enbart papuaner bo och jag hör i bland papuaner klaga.
- Folk stirrar. Med förakt. De avskyr oss för att vi är lite mörkare. Ibland tafsar de på mitt hår och undrar varför det är så tjockt, så lockigt och inte rakt och glänsigt som de indonesiska flickorna.
Jag har känt en likhet med att vara bule och papuan på Java. Stirrandet. När jag klagar inför papuaner får jag medhåll och de säger att de förstår hur jobbigt jag känner att vara annorlunda. En indones hade skrattat åt det.
- Det är jobbigt med stirrandet och alla idiotfrågor! "Hur bor ni på papua, bor ni i träd?" "Har ni ris på papua?"
- SUCK.... Vi bor i hus... som alla andra! Vi har Nasi Goreng och Warung som överallt i Indonesien. Och de anklagar oss för att vara outbildade.... Vilka är det som är outbildade egentligen?

KAMPEN OM ETT EGET PAPUA
Småbråk. Storbråk. Väpnade konflikter. Det har alltid existerat på Papua och med alla imigranter från övriga Indonesien in till västra Papua blev det allt mer konflikter. När den indonesiska regeringen 1969 skulle införa "Act Of Free Choise" blev det stora jubel. Det var ett steg till demokrati för Indonesien. Men. För Papua avkoloniseringen ett steg mot förtryck mot papuaner, skada mot de politiska och mänskliga rättigheterna etc.

 Tortyr på Papua är ingenting hemligt eller dolt, det kallas även "public spectable". Det utförs mot de fattiga papuanerna som en skrämselmetod att hålla indonesernas maktgrepp på platsen. SBY, landets president tar problemet med största lathet. Ett exempel är 2010, när två indonesiska soldater torterade två papuaner (som senare blev ett känt Youtobe-klipp), en äldre man fick sina genitalier brända "with a stick". Vem som helst hade kallat detta kulturell brutalitet, diskriminering och allvarligt fel med landets säkerhetsstyrkor. Men SBY valde att kalla det en incident. Soldaterna dömdes dock senare till 8-10 månaders fängelse men detta var för "disobeying orders" och inte för "crimes against humunity".

SLOW MOTION GENOCIDE
Hälsa, utbildning och välfärd är tre punkter som ser rysligt dåliga ut på Papua i jämförelse med resterande Indonesien. Landskapet Papua med sina mängder av naturresurser borde göra det till Indonesiens RIKASTE del men det är Indonesiens FATTIGASTE provins. Svaret är militärens involvering och dess (olagliga) aktiviteter på Papua. De flesta papuaner är ordentligt utfrysta från samhället och bilden om att alla på papua är separatister jobbar både militär och den indonesiska befolkningen på att hålla kvar. Det finns en myt om att ALLA västpapuaner håller i pil och båge som de använder för att slå ner den indonesiska militären med. Behandlingen mot papuaner från den indonesiska regeringen och militären har fått många att kalla processen för "Slow Motion Genocide".

De stora männen fortsätter att pumpa ut bilden av att papuaner är lata och aldrig arbetar. De är dumma av naturen, de är inte kapabla till att förändra något och staten fortsätter till att neka Papua bättre utbildning. Den indonesiska regeringen har nekat internationell granskning på västpapua så världen utanför vet relativt lite om den våldet och exploationen mot "indigenous" populationen på Papua, exempel har Amnesty, Röda korset och andra organisationer bannats från västra papua.

De flesta papuaner vill inte bli sedda som indoneser, efter hur de blir behandlade av sin regering rynkar jag inte det minsta på pannan när jag hör
"Jag är inte indones. Jag är papuan."

OCH HURRA. JAG FÖRSTÄRKER DERAS BILD....
När jag var i Jayapura, väst-papuas  för några dagar sedan vandrade jag hem ganska sent efter middag mot mitt hotell tillsammans med min vän Helliana. Plötsligt från ingenstans kommer en man med stort svart skägg mot oss. Helliana hoppar fram ett steg och jag bak så att han kan passera men han rör sig istället närmare mig utan att han möter mig med blicken. Istället räcker han fram en hand och greppar hårt tag om mitt ena bröst och skriker på en sluddrig dialekt om att han vill ha pengar. Jag håller min påse med en ölflaska och börjar svinga den mot honom samtidigt som både jag och Helly skriker. På någotvis blir han skrämd och springer ifrån oss. Senare på kvällen skriver jag en uppdatering om vad som hänt på facebook. Blixtsnabbt svarar vartenda vän jag har i Java/Jogja.
- VAD I HELVETE GÖR DU I PAPUA?
- KOM HEM SNABBT!
- MÄNNISKOR ÄR ONDA PÅ PAPUA! ÅK HEM!
- KOM HEM TILL JOGJA, DRÖJ INTE KVAR!!!
- JÄVLA PAPUANER.... DE ÄR SOM APOR!
Jag shockas över reaktionerna. Jag har haft två liknande erfarenheter av detta slag; ena gången i Malaysia och andra gången i Jogja och visst fick jag tröstande ord om vilken idiot det var som kunde med att göra på det där viset men då var det den specifika personen det talades om och INTE att indoneser/malayer var ett dåligt folk.

Tydligen är mina vänner lika idiotiskt hjärntvättade som den indonesiska regeringen vill att de ska vara.
Congratulation u filty government of Republic Indonesia....
U succeed in the mission of fucking up the brains of your people....

LONELY PLANET HAR ALDRIG BESÖKT PAPUA

Raja Ampat (Fyra Kungar) är ett ö-paradis beläget pa indonesiska Papuas västra sida. Det sägs vara Indonesiens bästa plats för dykning. Med sin position pa Indonesiens nordvästra spets flörtar det lite med Mikroindonesien samtidigt som det ligger rakt ovanför Australien. Biodiversiteten sägs pa Papua paminna om Australien där känsliga arter lyckats halla sig kvar trots att de pa manga andra platser för längesedan petats bort fran kartan.
När jag sitter i baten för att aka ut och snorkla i detta ö-paradis hör jag ett par tjeckier säga
"Dykningen här slar malaysiska Sipadang*".
Jag svarar med att SNORKLINGEN här slar DYKNINGEN i Sipadang.


LONELY PLANET HAR ALDRIG VARIT PA PAPUA; BEVIS 1
För att na paradisöarna maste man först flyga in till Sorong. Jag och min vän läser i Lonely Planet att vi borde ta oss till ett turistkontor för att fa information och att det där finns "Mycket trevlig och hjälpsam personal". Vem som än arbetade pa detta turistkontor medan Lonely Planet besökte Papua maste ha slutat eller sa är det helt enkelt sa.... Att LP aldrig varit pa Papua! Personen pa detta turistkontor talar om för oss att det finns tva alternativ till boende i Raja Ampat och bada dessa alternativ är lyxresort. Bada resorten erbjuder dykpaket en vecka för cirka 20 000 Euro.
Min kompis: Heeey! Stopp ett tag! Det är vad vi tjänar ett ar tillsammans i Europa. Glöm dykningen. Lat oss prata om snorklingen!
Mycket trevlig och hjälpsam personal: Okej...
Min kompis: Okej? Visst gar det att snorkla?
Mycket trevlig och hjälpsam personal: Jag vet inte...
Min kompis: Du vet inte? Vada? Vad har du att säga till alla backpackers eller studenter som kommer hit?
Mycket trevlig och hjälpsam personal: Ja det är ju dessa paket vi erbjuder...
Min kompis: Jaha? Sa bara rika personer kommer till Raja Ampat?
Mycket trevlig och hjälpsam personal: hehhehe... ja...
Min kompis: Vad kostar hotellen da? Utan dykningen alltsa
Mycket trevlig och hjälpsam personal: Just nu kan ni komma undan med bara 70 euro per person och natt!
Jag: MEN JÖSSES! Vi är STUDENTER. Vad kan du säga om homestay och lokala losmen i omradet?
Mycket trevlig och hjälpsam personal: Det finns enbart tva resort.
Jag: Det betyder att du inte kan säga nagot för att hjälpa oss?
Mycket trevlig och hjälpsam personal: Hehehhee... Nej....

Bade jag och min vän har varit länge i Indonesien sa vi vet hur de lokala gillar att lura skjortan av den med vit hud. Vi gar ut och bestämmer oss för att leta information pa egen hand.

BEVIS 2:
Enligt LP finns det tva alternativ att ta sig fran Sorong till Raja Ampat. Det första alternativet är att ta morgonbaten klockan nio eller fastboat klockan tva. Sa vi bestämmer oss för att ta oss till hamnen för att hinna den som gar klockan nio. Taxichauffören tar oss förvirrat dit och verkar inte veta nagot om denna bat trots att han kör turister varje dag. Pa hamnen verkar inte nagon annan veta nagot heller. Hamnkaptenen säger att han ringt alla bolag och att det eventuellt gar ett kryssningsfartyg för 8000 SKR till Raja Ampat senare pa dagen.
Jag: I var guidebok ska det ga en bat nio regelbundet varje dag. Hur kan INGEN känna till det?
Hamnkaptenen: Nej.... Det finns inte...
Jag börjar fundera pa att leta en tändare sa att jag kan bränna upp Hokus Pokus boken "Lonely Planet - Indonesia"...
Jag:  Jaha... Sa da finns det förstass ingen som gar klockan 2 heller?
ALLA: JODA!!!
Taxichauffören vet absolut och säger att han ofta kör personer till den baten. Vi tar oss till den baten och betalar cirka 100 skr för att na Raja Ampat.

BEVIS 3:
I Lonely Planet maste alla som nar öarna betala Rp 500 000. Det nämnde inte nagon om....

PARADISET ÄR SMUTSIGT
De där 70 euro per person och natt kunde vi snabbt glömma när vi kom till ett hotell där vi tillsammans betalade 35 euro per natt med AC, hot water, eget badrum och frukost. Vi sägs bo nära en fantastisk strand men när vi nar dit ser vi bara stora stenblock fyllda med alla sorters sopor. Senare letar vi ocksa snorkelpaket men de erbjudanden vi far ligger pa 1500 SKR per dag och vi vägrar lata oss bli lurade pa en sadan summa. Det verkade ettt tag som att vi skulle lasa in oss pa hotellet under fyra dygn men sa moter vi en herre som tycker synd om oss och lovar att göra allt han kan för att hjälpa oss. Men i slutändan ger han oss samma erbjudande 1500 SKR per dag sa vi ger upp... Dessutom säger han att vi kan fa gratis snorkling om han kan fa se pa medan vi har sex.
GREAT! Antingen försöker de lura skjortan av oss eller sa är de allmänt oseriösa och efterblivna.

Senare ser kvinnan i hotellreceptionen var desperation sa hon kontaktar en av hennes polare, Arif. Jag var verkligen inte vänlig när jag mötte Arif och jag tänkte om att han försöker sälja nagot jävla snorkelpaket igen för 1500 SKR sa ska jag spotta honom i ansiktet. Men han ger inget sadant erbjudande. Han säger istället att det är tva bules som ska dyka med honom imorgon och undrar om vi vill följa med pa baten och snorkla för 100 SKR per person och dag. Jag kvittrar JA men min kompis NEJ för att hon bränt sig pa stranden tidigare.

Snart förvandlades Raja Ampat fran värsta till bästa platsen jag besökt! Med ett par tjecker och fyra dykinstruktörer aker vi sedan runt till öarna runt om. Jag ser under mina snorklingsturer skölpaddor, napoleonfiskar, nemos, sjöormar och: FYRA hajar! Alla firrar runt om är enormt oblyga och vi är de enda snorklarna och dykarna i vattnet. Raja Ampat har inte än fatt allmänhetens dykare att öppna  en ögonen och är ännu en dold skatt i havet. Senare lunchar vi pa en vit sandstrand, en vit ö mitt i havet. Vattennyanserna runt om denna strandö gar fran vitt, turkos och klarbla. Runt om finns andra öar och vi ser en babyhaj simma runt oss medan vi äter.
Härifran är  en av Windowsbakgrunderna tagna.
Wow! Raja Ampat är inte bara den vackraste platsen jag sett i Indonesien. Även i världen.

BEVIS 4:
Tjeckerna som är med pa turen börjar plötsligt att klaga över Lonely Planet. De tror inte att LP nagonsin varit i Papua. Kvällen innan hade de gatt till en restaurang som var rekomenderad i LP med "delikat och fantastisk mat". Maten de at var mjöliga pommes och indonesiska köket var horribelt. Den värsta restaurangen de vart pa.

Senare jämför vi även var LP fran 2010 med deras fran 2006. LP skall uppdateras varje ar men vara LP-böcker är identiska.... Ja...

Lonely Planet har ALDRIG varit pa Papua...

* Sipadang: Klassats som en av världens bästa platser för dykning, malaysiska borneo. För att fa dyka här maste man ofta sätta upp sig pa kö manader innan.