TANA TORAJA

Sulawesi ar on som ar format som ett K och sags vara varldens elfte storsta o och i Indonesien ligger det pa fjarde platsen. En utav de turistomraden som suger till sig turister over hela varlden i Sulawesi ar Tana Toraja. Har finns stambefolkningen som har en utav den mest spektakulara relationen till DODEN man kan finna.

 

Livet efter doden ar nagonting man satter stor vikt pa i Toraja. Begravningssassongen som det kallas, ager oftast  rum mellan juli och agusti, i den har perioden ar det alltsa begravningstid och vi fick delta under en cermoni.

 

De flesta toraja's ar kristna men de haller fortfarande liv deras gamla seder och traditioner. Efter doden halls kroppen av den dode inne i huset flera dagar, ibland veckor eller manader. Denna begravningen vi deltog i holls cirka 1,5 manader efter att han avlidit. Kroppen bevaras val med hjalp av orter och anledningen till att man behaller kroppen en tid fore begravningen har med den enorma summan en begravning kostar. Den fattige maste ofta samla pengar betydligt langre an en rik.

 

I en torajas syn, sa bade borjar och slutar livet i himlen. I en begravningscermoni skall sa manga grisar och buffalas som mojligt offras. Normalt slaktas 24 buffalos (varav en buffalo kostar cirka 200 000 SKR, en fattig offrar sallan mer an en buffalo).

 

Begravningscermonin ar alltsa oppen for turister men man forvantas ha med sig gavor, vilket ofta ar tobak till familjen. Man bygger sedan upp traditionella sma torajahus for cermonin och tre danser kommer att hallas. Senare laser jag att denna dans tydligen halls for att den dodes sjal skall komma i ratt stamning nar han eller hon lamnar jorden. Pa scenen kommer det ocksa att finnas en stor tradocka som forestaller den dode. Efter dansen och efter att gasterna blivit serverade te och kakor borjar buffaloslakten.

 

Vi ar ett stort gang som samlas runt en man med en stor kniv och en frustande buffalo som inte har en aning om vad som snart skall ske. Mannen med slaktkniven drar upp buffalons huvud sa att hela halsen blottas fram. Han drar sedan kniven sa snabbt att knappt nagon ser mot buffalons strupe. Det rinner rott blod darifran. Mangder. Men bufallon springer. Rakt in i oss och vi rusar alla skrikandes at sidan och jag hor var guide skrika

- Spring INTE! Sta still, annars springer han in i er!

 

Guidens hander ar fyllda med blod eftersom buffallon sprungit rakt mot honom. Buffalon lagger sig sedan ner men andas annu, trots att det ar ett gigantiskt stort hal i halsen och blodet tappas ut med snabb takt.

- HAN LEVER JU FORTFARANDE!

- NEJ HAN AR DOD

- MEN HAN ANDAS JU!

- Ja. Han andas.... Han ar dod....

 

Under cermonin kan vi se nagra kvinnor sla med ett bambotrad mot en stor tralada. Jag fragar guiden vad de gor men han svarar sa snabbt att jag inte riktigt hinner uppfatta vad han menar. Senare kommer kistan att forvaras i en grotta och varje lik kommer att fa en tradocka utanfor grottan. Tradockarna ar gjorda av cassawa trad och ar prydligt malade som charmig konst.

 

Den nast kommande dagen besokte vi torajabyar dar vi sag hus med tak bojda som batar. Guiden forklarade tydlien for mig tre ganger varfor husen skulle vara formade som batar, det hade nagot med tradition och tron fran forgaende generationer. Mer an sa orkade jag inte folja.

 

For ovrigt ar jag nu pa resande fot med Helliana, min van fran Tyskland...

I morse mottog jag ett mail med betyg fran forgaende termin som bestod av fyra B och ett A sa hellat ar jag

i alla fall inte^^

 

I morgon aker jag till PAPUA. Det kanns hur sjukt som helst.

PAPUA!