INDO-KINESERNA
Indonesien är då ett land med många kulturer, etniciteter, öar och språk (närmare 6000). Ett land med ett folk så uppblandat borde väl vara toleranta? Det är ett land som sedan starten blivit uppläxade att anpassa sig med att människor lagar mat med olika kryddor, ber till olika gudar och klär sig i olika kläder. Kineserna, som kom till Indonesien redan på 600-talet håller nog inte med om detta. De har varit förtryckta sedan tidig tid och senast 1998 fick över 1000 människor sätta sitt liv till i huvudstaden, Jakarta av anledning att de var just kineser.
Vad var det som hände, i de där upploppen 1998?
Massvåldtäkter. I Jakarta maj 1998 misshandlades, våldtogs och mördades människor med kinesisk bakgrund under tre dagars tid. Ett hundratal kvinnor blev våldtagna, ibland så unga som tio år. Attackerna innebär att våldsmännen valde ut ett hus, tog sig in, våldtog kvinnorna och brände senare ner huset innan de fortsatte till nästa plats. Våldtäkterna kunde utföras av tio män och ibland framför ögonen på familjemedlemarna.
Du skall våldtas, för du är en kines. En icke-muslim. Den motiveringen var tillräcklig. Det finns en svart humor i det hela eftersom kineserna var bland de första som introducerade islam i Java på 600-talet. Idag anklagas de alltså bland vissa för att vara ”icke-muslimer”. Efter händelsen har militären försökt tysta situationen och menar att det inte finns några bevis om att någon skulle ha blivit våldtagen. Antalet rapporter om våldtäkter efter detta var få med anledningen att de inte vågade anmäla och att tilltron till makten var mycket låg.
Hela historian har med Suhartos fall, den före presidenten att göra. Det var upplopp av irritation i hela landet på grund av missnöje med arbetslöshet och fattigdom. Den ekonomiska situationen var inget vidare och rupiah (indonesiska valutan) hade fallit med raketfart. Studenterna blev upprörda, samlades och gjorde protester och manifestationer mot president Suharto. Priserna hade blivit skyhöga, livet hade blivit tyngre för de flesta och man behövde en syndabock. Kineserna fick rollen. Affärer satte upp skyltar med ”Ägs av etniska indoneser” medan de kinesiska butikerna brändes ner av missnöjda medborgare. Mer än ett hundratal hem och affärer brändes ner i attackerna 1998. Efter detta flydde ett tusentals indo-kineser från Indonesien. Bland annat till USA, Brasilien och Nederländerna.
Varför blev de syndabockarna?
Den negativa bilden om kineserna, en minoritet som utgör 3 procent av Indonesiens population har länge varit negativ. De är syndabockarna. De stackars kineserna har inte haft det lätt någon gång under Indonesiens historia…
HISTORIALEKTION 1: År 1740, när Indonesien fortfarande var en holländsk kolonialmakt slaktades 10 000 etniska kineser i Jakarta av holländarna. Orsakerna skall ha varit någon ekonomisk konflikt och efter detta skyfflades de kineser som fanns kvar ut till ghetto-områden och deras rörelsefrihet blev begränsad då de var tvungna att bära pass och få tillstånd om att ta sig någon annan stans. Att ta sig in till stadscentrumet var definitivt något att glömma. Det var en omöjlighet för den med kinesiskt blod.
HISTORIALEKTION 2: 1945 var året Indonesien blev självständigt från Holländarna. Det blev en tid då kineserna verkade ha en relativt jämställd roll som de etniska indoneserna med flera ministrar och politiker under Soekarnos regim. Ett tjugotal år senare, 1965 var det adjö med det. Kommunismen hade börjat sprida sig ner från Kina till sydostasien. Det skrämde många och anti-kommunistiska tankar blev snabbt till anti-kinesiska tankar. Soeharto lät därför införa ett 60-tal ”anti-kinesiska” lagar. Rättigheten att fira kinesiska nyåret begränsades, kinesiska skolor förbjöds, skyltar med kinesiska tecken blev olagliga och användandet av kinesiska språk var inte längre tillåtet. Vissa kinesiska medborgare tvingades att byta sina namn till mer indonesiska. Detta året dog 10 000-tals kineser i samband med att Soeharto intog makten. De nya lagarna innebar en katastrof för de flesta, bortsett från den som var rik och polare med Suharto – för dem var den nya regimen ett nytt sätt att skrapa in pengar. Redan nu fanns det dem som inte kunde stå ut med diskrimineringen vad de kallade ”kulturell genocid”. De tog sig tillbaka till Kina, mitt inne i kulturrevolutionen.
Idag då?
Ja. Visst förekommer rasism mot de indo-kineser fortfarande. Det märks om inte annat i lagboken som fortfarande har rester kvar från de diskriminerande lagarna som uppkom cirka 40 år tidigare. Exempelvis ” Coordination Body for Chinese Problems” som innebär att kinesiska medborgares aktiviteter skall kontrolleras. Varje medborgare med kinesiskt blod måste ha dokument som talar om detta. Dessa dokument behöver indo-kineserna sedan alltid bära med sig om de har möten med myndighetspersoner, vill få ut ett pass eller starta affärer. Samma regler gäller inte andra etniciteter som indo-araber eller indo-indier. Idag kallas kinesiska medborgare ofta för arroganta eller ignoranta typer. Enbart en tredjedel av Indonesioens sju miljoner idno-kineser beskriver sig som etnictiskt kinesiska. Anledningen är förstås skammen och den negativa bild som finns.
Egentligen är det svårt att se hur diskrimineringen ser ut idag. Ser man till historien, har mycket förändrats till att bli mycket bättre och de flesta jag mött med kinesiskt blod känner sig precis lika indonesiska som vilken annan som helst. En tysk ekonomistudent i Yogyakarta menar att hennes mor kokade av oro när dottern tog beslutet att resa till Indonesien för att studera. Den tyska studentens mamma har själv kinesiskt påbrå men är född och uppvuxen i Indonesien, hon har dock inte varit i landet sedan 80-talet och hon utfärdade många varningar innan dottern lämnade Tyskland.
- Tala aldrig om för någon vad du har för bakgrund, det är inte populärt att ha kinesisk bakgrund i Indonesien.
Uppenbarligen hade mamman haft en jobbig barndom och ofta blivit retad av skolkamrater som ofta kunde se utan att hon talat om för någon att hon hade kinesiskt påbrå. Den tyska studenten känner dock inte av något om diskriminering eller att hennes bakgrund skulle spela någon roll. Indonesien 2010 är inte det Indonesien hennes mamma lämnade 25 år tidigare.
1999 blev kinesiska språket lagligt
2003 blev det kinesiska nyåret en nationell fridag.
Några intressanta länkar...
http://www.colorq.org/humanrights/article.aspx?d=Indonesia&x=Jakarta
http://www.anusha.com/indorape.htm